Hälsa för alla – en självklarhet i ett rikt samhälle. Att vara frisk och må bra är en grundläggande mänsklig rättighet. Inget annat är lika viktigt för oss som individer och för vårt samhälle. Vi har alla ett ansvar att ta hand om vår hälsa, både på individ- och gemensam nivå. En frisk befolkning är en stark befolkning, som kan bidra till det gemensamma bästa.
En god hälsa är inte bara fri från sjukdomar och skador, utan innebär också ett tillstånd av mental och socialt v well-being. Det handlar alltså inte bara om fysisk hälsa, utan även om hur vi mår psykiskt och socialt. Alltför often vi ser dock att dessa aspekter blir neglektade i offentliga diskussioner om hälsa. Detta trots att de flesta av oss vet att just psykisk ohälsasom depressioner and anxiety disorderscan ha enormt stora konsekvenser – både för den enskilde personen men även för samhltet i stort sett.
För att kunna leva ett fullgott liv behöver vi ha tillgng till hygien, mat, shelteroch medicinska tjnster – basala behov som tyvrr ofta ligger utom rckhll fr mng a underpriviligerade grupper i samhllet. Detta r orsaken till de stora skillnadernae we see in health outcomes between different socio-economic groups across the globe today: the rich live longer and healthier lives than the poor; white people live longer than black people; women live longer than men… The list goes on an on highlighting just how unfair our world is when it comes to health and wellbeing (and pretty much everything else). But it doesn’t have to be this way! We know what needs to be done to close these health disparities and create a more equitable society where everyone can enjoy good health: we need to invest in public health care and services, make sure everyone has access to nutritious food and clean water regardless of their income level, provide quality education so that people can make informed choices about their health… The solutions are out there, we just need the political will to implement them!
Hälsa för alla – en grundläggande rättighet i ett rikt samhälle
”Hälsa för alla – en grundläggande rättighet i ett rikt samhälle”. Detta är något som alla människor har olika åsikter om. Vissa tycker att det är viktigare med andra saker och inte hälsan, medan andra anser att hälsan är det viktigaste av allt. Jag personligen tror att hälsa bör vara en grundläggande rättighet i ett rikt samhälle, eftersom man inte kan leva ett gott liv utan god hälsa. Dessutom skulle detta innebära både fysisk och psykisk vård för alla, vilket jag tror är mycket viktigt. Psykisk ohälsa är något som oftast blir underskattat, men det påverkar verkligen hur vi mår och lever våra liv. Så ja, jag tror absolut att hälsa bör vara en grundlæggende rættighed i et rigt samfund.”
Ett rikt samhälle måste prioritera hälsan för alla dess medborgare
En rikt samhälle måste prioritera hälsan för alla dess medborgare. Det är inte rimligt att vi har ett samhälle där vissa grupper av medborgare blir diskriminerade och utsatta för ohälsa på grund av deras socioekonomiska status. Alla människor har olika behov och det är viktigt att alla har tillgång till den vård och de tjänster som de behöver. Hälsan är en universal human right och det är dags att vi ser till att alla människor i Sverige har likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård.
Hållbar hälsa för alla – ett gemensamt ansvar i ett rikt samhälle
Sverige är ett av världens mest rika länder. Vi har högsta levnadsstandarden, bor i trygga och säkra villor, har tillgång till bra mat och vatten samt en social trygghet som gör att vi slipper oroa oss för framtiden. Det finns mycket som tyder på att detta är en av orsakerna till varför vi lever längre och har bättre hälsa än de flesta andra länder. Men trots allt detta kan vi inte ta vår hälsa för givet – den kommer inte bara ”av sig själv”. Hållbar hälsa för alla innebär ett gemensamt ansvar från samhället, politiker, næringslivet, organisationer och individen.
För att uppnå en hållbar h health for everyone krävs engagemang från olika aktörer på olika nivåer i samh1llet – fr?m the individual up to the government level. En central utmaning ?r hur vi tar hand om de grupper som ?r mest utsatta och drabbas hardest av oh?lsan; barn och unga, ?ldre, funktionsnedsatta etc. Genom ett starkare fokus p? preventivmedicin skapar vi f? conditions for people to maintain good health throughout their lives instead of waiting until they become ill to seek help from the healthcare system
Visionen om hälsa för alla – en viktig del av ett rikt samhälle
Visionen om hälsa för alla – en viktig del av ett rikt samhälle.
I Sverige har vi länge strävat efter att skapa ett rikare och friskare samhälle där alla människor kan leva ett gott liv. En av de viktigaste pusselbitarna i detta arbete är visionen om hälsa för alla. Denna vision innebär att alla människor, oberoende av social status, etnicitet, kön eller ålder, ska ha tillgång till god hälsa och medicinsk behandling när de behöver det. Det är en ambitiös vision som styr oss mot ett bättre samhälle dit vi alla strävar.
För att uppnå den höga ambitionen om fullständig hushållning med begrænsede ressourcer har landets regering taget initiativ til at fremme sundhed for alle på flere forskellige måder. Blandt andet er der oprettet et særskilt ministerium for sundhed og sociale forhold, der har til opgave at koordinere indsatser på tværs af sektorerne og sørge for helhedsorienterede løsninger på velfærdsområdet. I praksis betyder dette, at der bliver sat fokus på forebyggelse af sygdomme gennem bedre levevilkår, adgang til sund mad og motion, tidlig opsporing af sygdomsrisici samt styrkelse af den offentlige sundhedsvæsen
Styrning och stöd för hälsans utveckling – nyckeln till framgång i jakten på hälsa för alla
Styrning och stöd för hälsans utveckling är nyckeln till framgång i jakten på hälsa för alla. Detta innebär att skapa en miljö som främjar god hälsa och motverkar ohälsa. Styrningen av hälso- och sjukvården har traditionellt sett varit ett ansvar för den offentliga sektorn, men allt fler aktörer kommer att behövas för att nå de globala målen för hälsa.
Det finns olika sorters styrningar; nationella och internationella politiska beslut, ekonomisk styrning genom prissättning och budgetar samt social styrning dvs hur vi uppfattar det socialt accepterat att leva och vilka beteenden som belönas eller bestraffas. Förutom den traditionella offentliga sektorn omfattar detta idag även andra aktörer såsom privatpersoner, organisationer, medborgarråd, media etc. Alla dessa aktörer kan bidra till en positiv utveckling genom att på olika sätt styra mot gynnsamma beteenden som leder till god hälsa (primærprevention). Exempelvis kan man arbeta med informationskampanjer riktade till olika riskgrupper (sekundærprevention) eller ge stöd till personer med ohälsosamma livsstilar (tertiærprevention). De tre preventionernas syfte är respektive att förebygga insjuknande i en viss sjukdom (”primær”), minska lidandet/skadan av en redan insjuknad individ (”sekundær”) eller lindra symtom/effekter av en kronisk Ohalsosam livsstil(”tertiær”).
En annan aspekt av styrning handlar om hur vi organiserar vårt samhälle på olika nivåer; vilka strukturer och processer skapar vi? Vill vi ha mer decentraliserade system med individuellt anpassade lösningar eller starkare centralstyrda system med mer standardiserade lösningar? Denna diskussion handlar mycket om effektivitet men även etik; vem har rättigheter till vad? Hur ser solidariteten ut mellan generationer, kön etc.? Samhällsstrukturen har betydelse både för mottagandet av enskilda individer men även för gruppers mottagande av service – titta bara på skillnaden mellan Sverige och USA: i Sverige fungerar vissa delsystem mycket bra medan andra delsystem inte fungerat lika bra. Ingen vet dock exakt var gransen går mellan ”bra”och ” mindre bra”, det finns inte heller noggrant definierade regler for social trygghetssystemens funktion.”