Inom demokratiska samhällen så är det allmänna folket som har rätten och makten att bestämma hur deras gemensamma samhälle ska fungera. Detta görs igenom olika former av politiskt deltagande, från val till folkomröstningar. De flesta länder har också någon form av lagstiftning där allmänheten kan föreslå och rösta på förklaringar om vad som är acceptabelt beteende inom samhället. På så sätt kan allmänheten ha en direkt inverkan på vilka regler och lagar som gäller i landet, och dessa beslut tas ofta genom de olika politiska partierna som finns representerade i landets parlament eller kongress.
Hur ska vi bestämma vem som ska styra vårt samhälle?
Det finns olika sätt att bestämma vem som ska styra ett samhälle. Ett sätt är att låta alla medborgare rösta på den person de vill se som regent. Detta är kallat för demokrati och är det vanligaste sättet att välja regering i dag. Andra alternativ är diktatur, där endast en person har makten, eller oligarki, där flera personer delar makten mellan sig. Oavsett vilket system man använder måste man dock besluta huruvida alla medborgare ska ha rösträtt eller om bara vissa grupper av befolkningen ska ha det (som till exempel bara män eller bara personer som bor i landet). Man måste också avgöra hur ofta valen ska hållas – det kan variera från varje år till en gång per generation.
Är det möjligt att ha ett demokratiskt samhälle utan röstning?
Det är ett ganska komplext och svårt frågeställning, och det finns inte något enkelt svar. Det finns olika uppfattningar om vad som krävs för att ha ett demokratiskt samhälle, och om röstning är en nödvändig del av det. Röstning är ofta anses vara en grundläggande del av demokratin, eftersom det ger alla människor i samhället en chans att påverka beslut som tas. Dock finns det andra som menar att röstning inte alltid är den bästa metoden för att avgöra vilket beslut som ska tas, och att andra former av diskussion och deliberation kan vara mer effektiva. Det finns olika argument för båda sidor, och det är svårt att säga om någon av dem är helt riktig eller fel. I slutändan beror det på hur man definierar ”demokrati”, och vad man anser vara de viktigaste aspekterna av det.
Vërldens olika typer av rëgimers och deras fördelar och nackdelar
Rättsstatsprincipen innebär att alla personer är lika inför lagen. Denna princip gäller i de flesta rättsstater, men det finns olika typer av rëgimers, vilka ha olika fördelar och nackdelar.
Fördelarna med en rättsstat är bl a att alla personer är skyddade av samma lagar och regler. Ingen kan behandlas på ett diskriminerande sätt eller utsättas för godtyckliga straff. Rätten till frihet och liv är grundlagsfastsatta och garantierade, liksom andra grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och informationsfrihet. Det finns en domstolssystem dit man kan vända sig om man anser sig felaktigt behandlad av myndigheter eller privata personer.
En nackdel med en riktig stark rättsstat är dock att den bygger på ett sekulariserat trossystem, d v s makten ligger hos staten och inte hos kyrkan som under Medeltiden. Detta har lett till konflikter mellan religioner (framförallt kristendomen) och statsmakten genom historien (exempelvis i England under 1500-talet).
Faktorer som påverkar huruvida ett land uppfyller kriterierna för en demokrati
Det finns flera faktorer som påverkar huruvida ett land uppfyller kriterierna för en demokrati. En av de viktigaste faktorerna är hur väl fungerande den politiska strukturen i landet är. Om det finns ett starkt och stabil parlamentariskt system, med möjlighet till säker och fri valfrihet, är det större chans att landet uppfyller kraven på en demokrati.
En annan viktig faktor är om befolkningen har tillgång till information från olika håll, och om media är fri att rapportera utan inblandning från myndigheter eller andra intressenter. Detta gör det möjligt för allmänheten att bilda sig en egen uppfattning om de olika politiska partiernas idéer, och därigenom kan man rösta på det parti man anser styrde country bäst.
Det finns ytterligare några aspekter som spelar in när man pratar om democracy. Ett exempel är vilken typ av grundlagsbeslutningar som görs – i en demokratisk process borde besluten tas genom diskussioner mellan olika berörda parter, med hänsyn tagen till allmänhetens intresse. Att allmänheten har insyn i beslutsprocesserna och kan delta i debatten kring dem är dessutom avgörande för legitimacy of the decisions that are made
Inga personer borde ha oförskämd mångfald av makt i ett samhälle
Mångfald av makt i ett samhälle är ett bra sätt att förbättra jämlikheten mellan olika grupper. Det gör det enklare för alla att ha inflytande och kontroll över sina egna liv. Dessutom minskar det risken för korruption och missbruk av makt. Alla personer borde ha lika mycket makt, oberoende av vem de är eller vad de har gjort. Makten ska inte vara oförskämt fördelad mellan personer i ett samhälle.